Du får inte...
Sitter med en klump i magen! Varför ska allt vara så komplicerat? Om jag orkade och kunde så skulle jag verkligen behöva skriva av mig här, men det funkar inte! Ni vet det där med att bli alltför privat...jag hoppar liksom över det! Men att förmedla en känsla är en annan sak! Jag är ju ensamstående mamma nu och ensamstående husägare...och jag måste säga att det är faktiskt helt okej! Känner en frid med det, och det gör mig rörd!
Men stapla alla förvirrade känslor, händelser på varandra inom mig känns snart inte helt lätt! Vill så mycket mer i livet, än att bara stå ut! Har jag inte rätt till det? Men hur var det nu? Vilket var det största ? Kärleken eller hoppet, eller hör det ihop???
Men som Hammerfall sjunger och som jag tattuerat in på min arm: Remember yesterday and think about tomorrow but you have to live today!
Fantastisk mening eller vad säger ni!
Mitt liv är mitt och det är min förbaskade skyldighet att se till att jag blir så lycklig som det bara är möjligt! Hur jag gör och hur det blir vet bara morgondagen..... Men idag ska jag leva, som det vore den sista! Fäller faktiskt en tår nu!
Kramen
Kommentarer
Postat av: Ellinor
Anna du ska tänka på vad du faktiskt har i livet och känna stolthet över det!! Du lever livet med dess olika vägar fram till målet du sätter upp, men kom ihåg att det är resan som är livet och det blir vad man gör det till på gott och ont. Ibland är vägen spikrak och andra ggr är den väldigt krokig med avstickare innan du kommer fram till det du önskar. Sluta stapla dina känslor på hög för de kommer att tynga ner dig, acceptera de val du gjort och släpp ältandet och välkommen till livet som det är, KRAM=)
Postat av: Emma
Du vet att det bara är att ringa om du behöver prata av dig...
Kram kram
Trackback
